det är onsdag och jag är trött.

jag är stark. jag är svag. ibland existerar visst inget mellanting.
jag har verkligen haft mina dagar nu där jag har varit extremt depp, gnällig,
trött, sur och allmänt bråkig. nu hoppas jag att dessa dagar är förbi, 
I'm sick and tired of always being sick and tired.

Igår donade vi för hela slanten här, vi har kommit en bit på vägen fast det mesta fortfarande 
känns halvgjort och jag tvingas stå ut en vecka till med dessa gräsliga tapeter.
förstår ni hur mycket jag älskar livet ibland.

Jag borde fara ut och röra på mig, men jag är för lat och för deppig.

Idag blir det luggklippning med evelina och en fika med johan!

Adjö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback